Äventyr på G

Vad är det de säger? En olycka kommer sällan ensam den är tredelad, eller något i den stilen. Ja säg den lycka som varar! 

Då var det fasta och som jag fastar, o ja det var ju nästan sant :) Nej men enligt tradition skall dagarna innan fastan vara fyllda av kvinnor och vin, iaf om man får tro de gamla grekerna. Här i Spanien är det bara en ursäkt för att ha en sjujäkla fest...Sagt och gjort! Temat är Carneval och alla prick alla får klä ut sig till vad de vill, handen i handsken för Sofi! Eftersom mina vänner redan hade ett tema som jag kände var rätt för dem men inte för mig var jag tvungen att komma på någe bra. Valet föll på Pitufina, detta till följd av en poster om den uppkommande filmen om Smurfarna, hahah herregud så kul, men den än roligare slogan "Where the Smurf are we?". Klockrent! Jag klädde ut mig och hade en bra kväll på stadens gator. Min checklist för att ha en bra kväll:

Jag vet att det var ett tag sen...igen! Men nu är det så att jag varken haft tid, energi eller lust att blogga. Min älskling och snutt Dundee finns inte längre. Jag vet inte om jag riktigt har fattat det ännu, tror inte det, lever i förnekelse om att han är hemma, jag menar jag är här och han var där det är bara så det skall vara! Jag vet att allt liv måste komma till ett slut men jag trodde jag hade mer tid, jag tror alltid att jag har mer tid. Man kan tycka att jag borde lärt mig nu! Vart tuffa månader, farmor, Dundee, mamma...jag tycker att nog kan vara nog! Det räcker nu...

Lördag! Denna lördag bjuder på spännande saker då en av mina vänner här fyller år. Hela 22 år ska flickstackarn bli, TJUGOTVÅ! Jag minns när jag var 22 år gammal då var det 2005 och jag mötte några av de härligaste vännerna som fortfarande finns i mitt liv. Grupp 10 fuck yeah. Men jag menar det var ju typ innan telefonen var uppfunnen, internet gick på modem och bilar var fortfarande bara för rika människor. Nä skämt-o-sido men ibland känner jag mig ganska gammal och att bli påmind om sin ålder i form av andra vänner fjuttiga födelsedagar får en gammal tant att tänka :)

Fantastiska dagar nere på udden. Livet rullar på och allt går framåt. Mindre förändringar skall väl med att pyntas ner men annars så. Jag jobbar, kanske för mycket, umgås med vänner och har det bra. Det är så svårt att beskriva sin vardag härnere det går lite i samma banor hela tiden. Men förhoppningsvis kommer det bli ändring på det. Beviljad semester är ju bara ett av stegen som tar mig i rätt riktning :)

Tänk vad små ord kan göra :) Några korta små ord kan få en att skina upp som en sol utan tecken på att försvinna. Det var exakt vad som hände igår och det som hängt över mig någon vecka eller så är nu som bortblåst och jag gillar det, svårt att beskriva men jag mår bra iaf och det är ju liksom poängen. Ah lycka!

Jésus....and Polly! Good shit!

Olá! Se där då kommer det uppdateringar :) Inget nytt att rapportera dock men kan ju alltid vara kul med tecken på att jag lever! Jag jobbar och sliter och nu är vi ju i mitten av veckan så jag menar bara det är ju anledning nog att fira! Jag kommer även att börja min kurs i Spanska snart och det skall bli spännande vi får se hur det blir. Förhoppningsvis kommer jag att kunna lära mig språket ordentligt heheh kanske kan var nyttigt om det nu blir så att jag blir kvar, mouhahaha!

Jisses hur svårt skall det vara! Tydligen jättesvårt men nu skall jag försöka att uppdatera detta lite mer på normal basis, om nu någon känner sig utelämnad från vad som pågår i mitt liv. Jag har varit berg-och-dalbana den senaste veckan och hormoner och känslor har flugit hejvilt men jag tror att jag har det under kontroll nu. Iaf för tillfället! Helgen har vart grymt produktiv! Jag har varit i Palencia och hälsat på Louise, hann även med en sväng på H&M, hey 50€ fattigare :) Jag har lagat mat för typ två veckor framåt, städat, diskat, vart social och allt det där. Jösses tjejen går som en kanin. 

2011, tusan det är redan 2011. Jag kan fortfarande komma ihåg den terror jag kände då det ticka mellan 1999 och 2000. Jag menar vad skulle hända då? Ja en jävla massa skulle jag gissa och nu är det ju dags för Domedag och allt. Hey fåglar som bara trillar ner från skyn och fiskar som massdör, inte normalt i min bok. Men om det nu är så antar jag att jag inte kan göra så mycket åt det :)

Nu är jag hemma i Motala igen och allt är frid och fröjd...och kallt! Inte för att inte njuter men attans bananer vad kallt det är här. Jag får ta och utnyttja situationen och åka pulka eller gå härliga vinterpromenader eller typ ja vintersaker.
-
Julklappar har jag fått och julklappar har jag gett och julmat har jag ätit, ja iaf det vegetariska biten av det. Jag njuter av familj och vänner och min hund!
-
Så vill ni mig något så finns jag på min mobil och svarar det gör jag!

Då var det julafton, eller Addes födelsedag, man får fira vilket man tycker är viktigast: födelsen av Jesus eller Andreas! Jag är iaf kvar i Spanien och kommer röra på mig först den 26 så en konstig jul kommer det bli. Idag har jag till exempel gått upp utan klapp i strumpan och i ett tomt hus. Jag ska strax ner på stan för att köpa det sista av mina klappar, ja staden är öppen idag. Eftermiddagen/tidig kväll skall jag till Patri och hennes familj och njuta lite mat för att sedan ge mig ut på stadens barer. Utgång på julafton? Japp jag skall delta i den traditionen som jag tidigare tillskrev ensamma och desperata människor. Heja Sofi!

Nu kommer jag snart :) På söndag skall stega ut från min lägenhet och återvända till svensk mark, köpte precis billjetter till och från Madrid, haha 3 helgen på rad som jag åker dit. Värsta glidaren ju! Nu är jag riktigt sugen på att komma hem, med tanke på allt! 

Detta skulle ha varit en inlägg  över hur fantastisk min helg har varit. Hur jag åkte till Madrid och såg en grym konsert med 30 seconds to Mars och Jared Leto. Det skulle varit ett inlägg om hur jag med trassel krångla mig dit och lyckades övervinna alla tidsbarriärer och komma hem till Valladolid igen. Det skulle handlat om min underbara vän Patri som är tillbaka och hur mycket jag saknat henne och att vi bara är timmar från att se varandra igen. Det skulle handlat om en fantastisk lördagskväll där allt bara föll på plats och livet var sådär underbart vackert. Det skulle ha handlat om hur mycket jag saknar alla hemma och längtar efter att komma tillbaka den 26 dec för att härja runt på gator och torg med mina vänner. Men ett telefonsamtal ändrade detta och jag står kvar med frågan varför?

Eftersom jag genom mitt jobb firat jul sedan mitten av november har jag svårt att komma i julanda. Tanken var även att vi skulle julpynta lite härhemma med men det har liksom runnit mellan fingrarna och det är inte en julsak uppe. I min gamla lägenhet, här i Spanien, hade jag ju iaf en liten sketgran heheh. Men men får väl vänta på att komma hem och låta all snö överväldiga mig med julkänsla :) Åh jag längtar hem det gör jag faktiskt men jag kan inte fatta att jag kommer att missa Kalle för första gången på tjugo....MÅNGA år! Det kommer att kännas lite trist. Men jag får ju komma hem iaf om inte Barajas strejkar igen...Jippie!

Det är inget bra tecken då bloggen får en uppdatering cirkus 5 en tisdag morgon. Men jag ville bara säga att...herrejävlar jag är så in i helvete urbota dum!

Javisst är det skönt att för andra dagen i rad vakna då man vill utan egentliga krav. Men i bakhuvudet finns alltid den gnagande tanken om att imorgon är det måndag och då skall man åter tillbaka till verkligheten. Även om det jobb eller utbildning man har är kul och intressant så är ändå helgen speciell. För mig så finns inte den tanken om att återvända till verkligheten imorgon för här har vi nämligen låååångledigt. Det betyder måndag, tisdag och onsdag är lediga dagar och först på torsdag behöver jag jobba hela två dagar igen innan det är dags för helg igen :) 

Jag kan inte förstå varför jag inte hittar tiden till att blogga längre, kanske tycker jag att leva livet är roligare hehe. Nej men allvarligt jag har ett sjukt tight och innehållsrikt schema just nu. Jag är ute ur huset ett minimun på ca 11 timmar varje dag. Det skall bli skönt att varva ner lite då lov och ledighet kommer. Jag kan inte heller vänta till att komma hem och sätta mig ner och prata med folk som har en aning om att jobba med småknoddar för visst jag gör det och det går bra. Men ibland har jag inte en susning om hur jag skall agera eller var gränser går. Kan underlätta om man får prata med någon i branschen hehe.