Äventyr på G

Så var första arbetsveckan över- Check! Skönt att vara igång igen men latheten från min semester har uppenbarat sig då jag inte en, inte två utan tre gånger denna vecka tvingas gå till Parquesol. Inget farligt med det kanske ni tänker-Jo det är det säger jag! Parquesol ligger ca 50-1 h promenad från där jag bor varav 20 minuter är backe, sånt tar på krafterna, jo det gör det! Men som sagt skönt att vara tillbaka i gamet igen så att säg så att säg.

Så då var jag tillbaka i Spanien efter 3 underbara veckor i Sverige. Veckor med vänner, familj, firande, sjukhus och mycket mycket mer. Men nu är jag tillbaka på udden och jag måste säga att vädret här är att föredra mellan -1 till+5 grader, kunde vart värre :) Jag klagar absolut inte eftersom jag hade riktigt kul hemma och njöt i fulla drag av att det var snö och kallt. Det är ju trots allt det vinterns skall handla om! Men jag är även tacksam att jag slapp den där perioden då snön skall försvinna...slaskväder är inte riktigt min kopp av!

Så var man hemma i Motala igen...allt är som vanligt men ändå så annorlunda :)

Idag är det Julafton med allt som hör det till, glögg, vin, vodka, irish coffe...jaja och all mat också! Den skall väl också nämnas hehehe!

Till alla mina vänner vill jag önska en riktigt god jul! Seee ya in a bar near you...

Nu är jag hemma i Sveadala, landet där jag föddes och frodades, landet jag kallar hem. Sitter hemma hos Ida och leker livet, gillar det, älskar det!
-
Imorgon fortsätter jag, bitter över vissa delar och överlycklig över andra delar
-
I call and I call where were you last night

Så detta kan bli det sista inlägget jag gör innan jag reser. Känner mig grymt förbered på att åka hem. allt är packat, tror jag, pilljetter, pass och penska pengar pinnes! Bara lite småsaker att göra under dagen med det är ju så roliga saker så inte direkt att jag inte tycker att det är skojsigt eller att jag tycker det är jobbigt. Grymt sugen på jul och allt som hör det till och mat, svensk enkel-lagom-mat...nammnammmanam!!

Japp för andra året i rad snöar det i Valladolid, Spanien. Hipp hipp hurra! Dags att använda sina vinterkläder, men tajmingen är lite dålig då det mesta ligger i väskan! Men det är väl bara att packa upp igen hehe! Så kan det gå när Tomten väljer att snöa på! 

Idag är det fart och fläkt ingen rast och ingen ro! Det känns som tiden inte kommer räcka till, det kommer inte räcka till allt jag vill göra, alla jag vill se, allt jag vill säga! Nej hujedamig säger jag bara, hur skall jag få det att räcka! Julen är en stressfull tid, jo tack men jag hade tänkt att det skulle bli chill...Gud så fel man kan ha!

Nu har julen/kylan kommit på riktigt till Spanien! Pauuueww wreeetiiieeeght! Men men som svensk kan man inte slås ner av det faktumet! Nej man skall hålla glad ton och bara låta sig erkänna att det är friskt ute, kallt nej nej- kallt är det i Sverige inte i detta Sangria-pimplande land. Idag har jag varit svensk så det förslår med lussebulle bak åt mina klasser, måste ju visa fina hederliga svenska vintertraditioner och vad gör inte det bättre än just lussebullar. Hade vart fint med ett luciatåg igår med men hey man kan inte få allt även om man vill hehe! Packar gör jag också för fullt och städer! Som sagt jag längtar faktiskt hem nu och allt som hör det till; SVENSK mat, mammas mat, bastu, vänner, Dundee och mycket mycket mer! 

Helgen är slut och allt som hörde den till! Sovmorgon, städa, vänner, öl och tidig hemkomst! Klart att sista helgen skall firas ut med buller och bank. På tal om bank, det är så mitt huvud känns just nu...skallebank! Försöker få tummen ur att göra något men det enda som lockar är den sköna, sköna sängen! 

Så var det fredag igen och allt som hör det till. Jag ligger mindre utmattad i sängen och försöker göra ansträngningar till saker och ting. Orka! Anledningen var en alltför lång utekväll med kollegor igår varvat med en alldeles för tidig morgon idag. Jag har nämligen varit och hälsat på Galileo idag...å mina studenter. Mina små studenter som börjar bli stora..sjukt vad de växer och kommer i målbrott och sådär! Förutom att de kalla mig fet så var det ett bra besök! Jag saknar verkligen skolmiljön och jobba med elever, ge mig det nu igen. I wants it!

...but I am! Idag är det 14 år sen min far lämnade jordelivet, 14 år sen! Känns som en mindre evighet sen, en evighet av saknad, frågor utan svar och längtan. Min far fanns i livet i 12 av mina livsår, nu har 14 till passerat utan honom, utan hans stämma, utan hans värme, utan hans lukt och utan honom. Jag minns dagen mer eller mindre som det var igår, vad jag gjorde, vad jag sa och hur jag reagerade. Jag skäms fortfarande lite för hur arg jag var på min lillebror och alla hans frågor, hur jag skrek åt honom att; pappa är död och kommer aldrig mera tillbaka, fatta det! Hur mina släktingar omkring mig grät och inte ville tro på de besked vi fått, hur min farmor nära kollapsar då läkaren berättar vad som hänt. Jag minns hur jag fick gå in och se min far, min hjälte, ligga orörlig i ett rum fyllt med ljus. Jag minns hur jag innerligt önskade att det fanns något jag kunde göra. Jag kanske kunde slå igång hans hjärta själv, känslor av övergivenhet blandades med sorg och mod. Jag visste att jag var tvungen att vara stark, för min skull, för farmors skull, för Toms skull och för mammas skull. De hade för mycket att ta itu med så jag var tvungen att vara stark. Det var något jag lovade mig själv och min far i detta ögonblick...

Har tanten fått hjärnsläpp tänker ni nu? Var det inte den rubriken för någon dag sen...Lugn kära kamrater jag är fullt medveten om att det är samma rubrik men det är liksom meningen också. Jag har nämligen idag gjort mina andra spanska tenta och då andra resultatet dröjer på sig fick man direkt reda på denna om man hade klarat sig eller inte! Sofi fick beskedet att det hade hon, jag satte provet som en smäck, hade lite problem med en fråga! Jag kunde svaret men kunde inte riktigt formulera mig men det räckte till att klara kursen. Tack och bock på den! Så nu skall jag kurra ner mig i sängen, mysa och ta det lugnt. Det är jag värd, Hey jag har ju faktiskt pluggat nu i 3,5 dag, det tar på krafterna...hahaha

Idag fyller ingen mindre än Malibu år! Hon blir den sista, om man inte räknar Frida, av det gamla gänget som tar steget närmare 30 :) Grattis gumman, hoppas att du har en sjujäkla dag med tårta och presenter i överflöd

Idag har jag pluggat, pluggat, pluggat och pluggat. Jag hade prov idag så jag var liksom tvungen att ta itu med böcker och saker. Hur det gick får vi väl se...Antigen gick det eller så gick det inte! Så lätt är logiken! 

Då var jag ensam igen. Ensam i mitt rum och tillbaka i min säng! Kl 03.00 var det dags att stiga upp inatt för mamma och Pirjo skulle åka hem. Det var inte utan man kände sig lite ledsen när jag sa farväl till dem. Men hey nu är det ju bara två veckor kvar till jag själv kommer hem. Det känns skönt, jag har så mycket jag behöver gå igenom och bestämma mig för nu när jag kommer till lilla landet lagom. Hur har slutet av veckan varit då? Jotack väldigt bra :) Vi har gjort mycket, sett mycket och umgåtts mycket. Precis vad jag behövde! Jag har även fått hemskickat vissa saker, inte alls så mycket som jag borde men iaf en del och alla bäckar små...

Dåså då tror jag att jag nästan är redo för pedanta släktingar! Vi får helt enkelt leva med tanken om att jag inte är lika hållsam som andra i min familj. Jag skäms inte, det är den jag är! Love it or hate it! Imorgon bär Cirkus Sofi av till Madrid. Första gången sen jag kom tillbaka i augusti, ska bli skoj. Jag har tänkt shoppa lite jullisar och bara mysa och sedan självklart hämta tanter på flygplatsen :)

Ibland är livet gott! Jag kom hem idag efter en lektion, kände mig hungrig, kolla i mina skåp för att upptäcka att jag inte har något vettigt i dem utan bara en massa skräp läs krydda etc. Går till mitt rum, sätter mig vid dator och slappnar av. Då hörs en lätt knackning på dörren följt av ett Sofi...? Oh shit tänker jag vad har jag glömt nu...har jag vattnat blommorna? Glömt diska efter mig i köket? Paniken kryper sig på och jag klämmer fram ett litet vänta ett ögonblick samtidigt som jag försöker fundera ut vad kille vid dörren vill. Möjliga undanflykter och ursäkter radas upp i huvudet för att förkastas som ren dumhet, ingen skulle väl gå på den. Sakta reser jag mig från min position och går långsamt långsamt mot dörren. Patrick har kurat upp sig mot väggen och jag kastar en blick mot honom i hopp om att han kan ge mig förtröstan. Men icke kaninen stirrar på mig med sina ögon då jag går mitt öde till mötes. Jag öppnar sakta dörren lite på glänt och säger Yes? Daniel tittar på mig med ett leende och jag skymtar en påse bakom hans rygg och det är då lyckan blir total:

Jag pluggar för fullt och planerar kommande vecka med glädje. Lite panikångestattack kan jag känna kryper på inför de stundande proven. Grammatik har aldrig varit min grej, kan vara därför jag valt att inte läsa språk på Universitet innan, jag suger helt enkelt på att klara grammatiken. Men men jag skall inte förtrösta än, kanske skall vänta till efter provet med domedagsprofetsior. Hej hå plugga på! 

Zlatan. Zlatan, Zlatan! Inte utan att man är lite stolt över att vara svensk då El Clásico avgjordes idag. Matchens enda mål, fyra minuter på plan, världens bästa spelare samlade. Vad säger man Världsklass! Som sagt, nyss hemkommen efter några öl på puben till matchen. Wooff vilken stämning säger jag bara, trodde först det var en Real Madrid-bar men visade sig då målet kom att det var ganska hälften hälften. Kul var det iaf, vänner öl och Zlatan, helt okej att spendera sin söndag på det sättet.