Äventyr på G

Snipp snapp snut så var denna Carneval slut! Boy vad skoj jag har haft...ganska skönt att inte jobba förrän kvällstid ibland. För mig innebar det att igår (idag?) ramla jag hem runt 6.00 på morgonen, hehe! Jag vet ett par av mina vänner som går upp eller har arbetat ett par timmar vid den tiden :) Ja man kanske inte skall klaga alltför mycket på sitt liv. Men ja drömmar om annat finns ju alltid! Jag ska försöka att pumpa upp några bilder inom en snar framtid från iaf gårdagen då jag hade min kamera med mig. Men ja jisses vilket drag det var! Asså folk är som galna här med sin Carneval och alla sina kostymer. Need less to say; I was pleased! Som fisken i vanten eller handen i vattnet, ja liknelserna kan göras många! Nu skall jag borsta till mig och gå och jobba snart! Kanske slänga i mig en bit mat innan, magen skriker mat! Tjillevippen!

Som de flesta kanske är bekanta med arbetar jag ju för närvarande som Engelsklärare här borta i Spanien. Men låt mig berätta för er att det är absolut inte bland det lättaste jag gjort! Asså jag har både smarta och mindre smarta barn, mindre smarta barn kräver mer spanska=inte alltid så lätt, smarta barn kräver mer grammatik= inte alltid så lätt! Jag menar jag är ju en komplett idiot då det kommer till grammatik och förklara vad det heter och varför det skall vara på ett visst sätt istället för ett annat och namn, åhh alla dessa namn på alla former för grammatik. Jag börjar bli den läraren jag själv hatar; som på varje fråga svarar

En helt vanlig söndag i mitt så kallade hushåll. Vakna lagom sent stiga upp och ta tag i all skit som har samlat sig i hög under veckan. Jag fattar inte att det händer vecka efter vecka...vad är mitt problem liksom, ska're vara så svårt att hålla ordning! I helgen har jag saknat mina vänner i Sverige, allra helst en tapper liten trupp som hängde på ett välkänt ställe på Universitetet, jag menar jag var ju med och la grundstenarna så jag ville också vara där! Förra året hade jag lyxen att kunna sticka hem under denna tidsperiod iår ser det mörkt ut men hey det kommer fler tillfällen. Det kanske är bra att sakna ibland, man vet iaf att det är äkta! Men sedan finns ju frågan om hur ömsesidigt det är?! En sån fråga man ställer men helst inte vill ha svar på hehe svaren kanske skrämmer mig liksom! 

Same same but different! 

Så var det söndag igen och alla barnen låg hemma med bakfylla och ångest, alla utom Sofi. Sofi hade nämligen varit hemma hela helgen och inte druckit en droppe alkohol.

Jag är så uttråkad! Jag är som bekant hemma och är sjuk och det är så tusan tråkigt...Jag har ingen ork att plugga då hjärnan känns som potatismos och jag har inte heller någon lust att bara slappa. Jag vill sysselsätta mig med något men med vad? 

Jag är en "Typ A Tröstätare", så fort något går lite tungt så vänder jag mig till mat. Kanske inte konstigt att jag ser ut som en mindre flodhäst heller! Hur bryter man ett sådant mönster? Hur djupt måste man gå för att vända kalossen och få arslet ur och motionera? Planer har jag alltid och de är stora och granna men byts ganska snabbt till missöden och mer mat...Well det är väl aldrig för sent att bryta ett mönster, om man inte gör det kanske man inte har så mycket liv att tala om! Nej nu ska jag banne mig ställa ner min skål med flingor och mjölk och ta mig en promenad...tror jag!

Jag är sjuk! Det är så synd om mig just nu...jag är förkyld och vill inte vara det. Näsan rinner och jag hostar-hjälp sökes. Förutom att gnälla på små problem som en lättare förkyldning så mår jag tipptopp! Känns som jag har mer eller mindre struktur på mitt liv just nu! Klart att det är många pusselbitar som fortfarande skall falla på plats och passas ihop men hey det kunde vart värre!

Då kan även jag skriva mig till de enorma massor som har sett och förälskat sig i filmen Avatar. Jag besökte igår denna bedårande film på en biograf i Valladolid. Det värsta när man går på bio här är ju dock den satans dubbningen, jag tror aldrig jag kommen komma till freds med det eller acceptera det. Jag tycker att en film gör sig bäst på sitt orginalspråk och text. Ni var det ju så att jag blev förvirrad emellanåt då Na'visarna tala på sitt språk och jag tänkte är jag helt dum i huvudet och plötsligt tappat all min spanska?! Men kors i taket och gudskelov så var det deras språk och det var ingen som fatta :) Jag var på bion själv och det var ganska mysigt, total fokus på filmen och allt vad som sades. Kan också tilläga att jag hade möjligheten att se filmen i 3D vilket var en mycket häftig upplevelse men minst sagt uttröttande! Eftersom de lever efter en annan klocka här i Spanien så började inte filmen förrän 22.45 så runt halv två på natten var jag ute och promenerade nyss utkommen från en varm biograf. Men summa summarum: Bra och vacker film! 

Våren är här! Vi har nu runt 10 grader varje dag och solen förgyller nästan varje dag med sin tillvaro. O ja jag vet att ni fortfarande har snökaos uppe i norr men för att vara ärlig är jag lite avis. Jag menar visst kaos är väl inget jag önskar men ändock kyla och snö. Tänk er vad skön sommaren och våren kommer vara efter en riktig vargavinter! Kläder efter väder som det så vackert heter...

Söndag, härliga söndag. Enda dagen sedan förra söndagen som jag har fått sova ut och inte tänka på något speciellt. Idag var bara en soft och härlig dag och jag gillar att jag fick lite mig-tid. Jag tog till och med en time-out från studier då jag anser att det behövde jag. Men imorgon är det dags att slå sig i böckerna igen och börja ladda för allt vad veckan innebär!

Jag vet inte vad det är med mig just nu men jag är inne i ett ganska bra stim av känslor. Jag känner mig nöjd med mina beslut, nästan alla iaf, och jag ser fram emot vårens utmaningar! Jobb går bra och den känsla jag hade när jag kom tillbaka har passerat och nu ser jag framåt med spänning. 2010 ska bli mitt år!

Vilken morgon det har varit. Hit och dit och upp och ner! Det börja med att vi skulle få en ny frys till vår lägenhet, awesome eftersom den vi har är skit. Så min uppgift, eftersom alla andra i hushållet jobbar, var att tömma allting i kyl/frys och invänta den nya. Sagt och gjort det gjorde jag för att ha männen komma med kyl/frys. Tyvärr inga heta spanjacker med bara överkroppar som man kan tvätta på men ändock. De tog den gamla, tog ner den kom med den nya för att sedan upptäcka en buckla, ut med den nya, upp med den gamla igen och tjo så hade ingenting hänt! Männen hade lämnat mig och kvar står jag med en inte en ny kyl utan den gamla och all mat i hela köket. Skoj! Jag börjar packa in sakerna eftersom mat blir ju dåligt att förvara i rumstemperatur, har jag hört. Halvklar då ringer det på dörren igen, supplice det var männen som kom med en ny kyl/frys...så historien upprepa sig; ut, in, ner, upp, in och klart. (Kan ju tolkas på helt annat sätt om man vill, hehe) Så nu, alas, har jag en ny kyl/frys som jag inte får använda förrän om ett par timmar vilket resulterar i att all mat står i köket och smälter, well well that's how it goes!

Så var man ensam igen! Hemskt allt känns så tomt efter sällskap i ett par dagar men boy vad vi har fått saker gjorda :) Sprungit över hela stan, hälsat på den ena och den andra, vart på konsert, varit kulturella och mitt i detta kaos har jag lyckats att både starta ny kurs och ha lektioner...Gooo Sofi!! Men nu är jag trött, idag är en sån dag som det skulle vara perfekt med en siesta men typiskt obra så kan jag inte ha det då mitt schema för dagen är späckat till runt 22. Får bli en tidig kväll istället och kanske sova lite längre imorgon. Vi får väl se vad jag bestämmer mig för, hehe! 

eller Salsa! Jag har blåmärken över hela kroppen och är öm i varenda liten komprimerad och icke-fungerande muskel. Anledningen: gin och tonic och salsa! I lördags var jag ute med en gäng kompisar här i Valladolid. Vi såg matchen mellan Valladolid- FC Barcelona, tyvärr inte på plats men väl i en bar. Efter det bar det av till andra vänner som hade en fiesta så humöret var på topp. Jag hade en riktigt bra kväll där jag kände behovet av att kommunicera med allt och alla om allting- Vilket ledde till nya bekantskaper, mycket trevligt! Det hände även lite skumma saker med sådant får man räkna med en utekväll! 

Tyvärr ingen vacker och världsförändrande dröm som Martin Luther King Jr men ändock, drömmar har jag! De har bara en tendens att ändra sig från dag till dag. Vi får väl se hur länge dessa håller i sig.

Till höger och vänster om mig sker finurliga saker, saker som får mig vilja sträcka mig lite efter en slags nödbroms. Mina vänner verkar fast beslutna om att antigen skaffa sambo, skaffa barn eller gifta sig! What? Denna epidemi som är något roligare än de sjukdomsepidemier man annars hör talas om och förstå mig rätt jag önskar verkligen alla av mina vänner det bästa och gratulera till deras val. Men kvar står jag, kvar står lilla jag. Hur nära dessa saker är egentligen jag? Tja ljusår kanske. Det är inte direkt så att jag har stor åldersnoja och tycker jag är gammal och faderratten men när bebisar ploppar till höger och vänster och varje gång man vänder sig om hörs bröllopsmarschen då, då börjar åldern greppa tag i en. 

Efter att ha skrivit något blå och låga inlägg i dagarna två nu så tänkte jag att ett lättare inlägg var på sin plats.

Inte för att jag har tappat allt hopp om mänskligheten men det börjar närma sig...Jag har funderat lite på vad jag själv tycker är jobbigt och motstridigt i livet. Jag menar jag har dagar då jag känner att hela världen är vänd ifrån mig och olycka sitter och gnider sina händer skrattandes åt min misär. Men vad bottnar min tillfälliga misär i? 

Igår låg jag och tänkte på världen och alla dess invånare. Det var inte utan att panikens slöja drog över mig då jag kom fram till hur mycket ondska och hat det finns i denna värld, hur mycket orättvisor och missnöje denna värld bringar. Men det som skrämmer mig mest är hur lite det görs åt saken, hur lite världen bryr sig. Jag menar det finns fortfarande raskrig, det existerar fortfarande maffias, förtrycket mot det kvinnliga könet har bara utvecklats till viss del...och detta är den värld vi lever i! Anledningen till att jag igår låg och funderade över världen var för jag vill resa, jag vill upptäcka! Men vart jag än mig i världen vänder så ser jag hat längs alla stränder. Är man säker någonstans? Sverige och Norden i stort är ganska besparade på de hemskheter som sker runt om i världen men även vi börjar få en daglig dos av mord i dagstidningar. Hat och avundsjuka sprider sig som en löpeld från Lappland till Skåne och för att vara ärlig så skrämmer det mig. Att frukta för sitt liv varje gång man skall ut och festa eller gå hem ensam genom staden, att ständigt kolla sig över axeln för att försäkra sig om att man är själv, att bita sin tunga för man vill inte förarga "fel" personer...Hujedamej som om inte livet var svårt nog!