Äventyr på G

Jag undrar det jag! Jag menar ses det som starkt att vara ensam och när ses det som ensamt? Vad går gränsen? Om jag befinner mig på ett ställe och är ensam, tänker folk starkt av henne eller tycker de synd om mig? Jag leker själv med tanken för tillfället om när det är okej att vara själv. Vad klarar man av som ensam person... Jag har ingen aning, jag vet bara att jag ofta tenderar att tycka synd om de människor som ser ensamma ut. Det är sällan jag hyllar deras induvidualitet! Jaja...lite filosofi på eftermiddagen en ny vecka har aldrig skadat...