Äventyr på G

Åh vilket år det har varit. Tjofadderrittan lambo...Mycket sång, mycket dans, en del naket och massa trams! Mitt 2008 har varit bra, det har varit mycket bra! Från bra till ännu bättre....2009 ska rocka! 

Sitter nu och preppar för en nyårsfest som skall bli utöver det vanliga. Främst då för att jag befinner mig på okänd mark :) Men det skall bli kul...Favorit i repris kanske!! 

Har en massa bra ny musik på dator för tillfället!! Precis i detta nu spelas Byz- Do you wanna fuck...åh vilka minnen det väcker...Grupp 10 och alla våra fester och allt...Shit det var tre...nej fyra år sen det var...Man börjar bli gammal!! Och 2009 kommer jag att bli ännu äldre...Men det är en tröst att alla andra också blir det! 

För er som inte har sett det eller hört talas om det så är jag för tillfället blond! Jepps Sofy goes very swedish and blonde!! Inte så fult som det kanske låter...Ganska kul att testa något nytt!! Ikväll skall det testas i Spanien...ett land där blond inte är ett begrepp som är vanligt!! 

Men nu skall jag tillbaka till min skumpa och matlagning!

Till alla som jag känner: Ett förjävla gott nytt år och hoppas att er nyårsafton skall rocka! Det skall min!! Puss puss på er

Happy new year, happy new year, may we all have a vision now and then...

Jag måste göra upp en plan...något organiserat för 2009! Så mycket måsten och saker som måste tas hand om! Vore skönt men en klar och tydlig struktur...för egen mentalitets skull...Men Jag känner mig själv det kommer att stanna vid planer. Well well drömma går ju :)

Sitter här och minns min resa hem...kan bero på lite bilder som laddades över från kamera till dator. Fantastiskt roligt att vara hemma i Sverige en sväng även om jag gärna skulle stanna längre...Men nu är det som det är!

Tack Ida, Malin och Anna för den fina tacomiddagen som ordnades när jag kom hem. Gjorde att jag glömde min Whopper som jag hade i väskan. Passade utmärkt som en frukost dagen efter...mumma

Tack Alex och Silas för att ni orkade släppa er dit så man fick träffa er och krama er lite. Precis som förr fast med mindre hår på vissa :)

Tack underbara Lisa för att du gjorde mig till ett event på Facebook!! Woho för en tjej som inte har boken var det kul att få vara ett event. Å tusen tack för den finfina födelsedagspresenten...den användes flitigt...Far?

Tack Anna (Kinell) och Anna (Gotland) för er födelsedagspresent. Den kommer komma till nytta här nere när vi ska ha internationella veckan. Även om godiset tog slut ganska snabbt och inte fick följa med :) 

Tack Agge, Lottie, Amanda, Peter, KG och Lotta för att ni kom och hälsade lite på mig på mitt event. Det var sköj att träffa er alla igen! Alltid fest alltid kul :)

(Kul att de andra var där också men de är mer flyktigt bekanta...så får inget personligt omnämnande, hehe)

Tack Andreas för att du förbarmma dig över mig under en eftermiddag och skjutsade runt mig i Linköping även om jag betalade med att nästan bära din öl ändå hem :) 

Tack Frida och Jonna för ni förgyllde min tandläkardag med att jag fick vara 2 år igen...Men också för den underbart goda kakan. Men även för att pizza inte var långt borta när det ropades ut. Synd bara att vi inte hann vara effektiva eller hurtiga denna gång...men till sommaren :) 

Tack Malin och Johanna för mycket uppskattat sällskap på en välkänd krog i Motala. Känns inte som man varit borta då man är tillsammans igen :)

Tack Erika för en underbar eftermiddag utan shopping (??) mat och bio. Det är skönt att veta att vissa saker alltid är densamma.

Tack Frank, Gunilla, Linda och Robin. A blast to the past. Ibland önskar man att klockan kunde vridas tillbaka men fina minnen har vi iaf tillsammans. 

Tack min lillebror för att du är den du är. Du pratar inte mycket men det är skönt att hänga med dig ändå...Till skillnad från vissa så vet du faktiskt (ibland) vad du snackar om :)

Tack Heikki för att jag får inreda källaren på nytt! Men tyvärr kommer jag nog inte flytta hem för det...det tåget har seglat...:)

Tack Mamma för att du alltid finns, lyssnar och hjälper. Jag vet att du inte kan svara på alla mina frågor men det känns ändå skönt att ventilera...Det finns ingen bättre än du!!

Tack släkten- Att jag är en Karlsson finns inte å mycket att orda om även om det finska tempramentet gör sig påminnt ibland!!

Som sagt det var underbart att vara hemma och jag hann med mycket även om jag missade en massa också. Jag får vara glad för de jag faktiskt hann att träffa det vara underbart...Jag tackar för att jag fått så fina vänner och hoppas att det inte kommer ändras på många många år...Vänner är trots allt den familj som man faktiskt väljer!

Nu tillbaka till verkligheten och det lilla sovrummet, i en fyra- någonstans i Spanien....

Over and out....

Har även bryskt och raskt slängts tillbaka till spanskan. Har redan haft tre diskussioner om saker och ting. Skönt att veta att det sitter kvar lite iaf...även om man tenderar att slappna av när man är på semester som jag har varit :) Åkte förresten med ett nytt gäng svenskar som skulle ta sig ner till Kanarieöarna igår...PEPPARKAKA!! Jojo men jag ska inte misströsta vädret här är faktiskt nu över förväntan och det är runt 13 grader ute och sol! Nästan att jag vill ta mig en liten öl på bryggan på stranden, bara för att jag kan...såhär dagen innan nyår! Igår när jag åkte från mamma var det -7 grader alltså är temperaturskillnaden mellan där och här ca 20 grader...Inte illa pinkat, inte illa alls!!!

Nähä om man skulle ta tag i resväskan, som för övrigt fick övervikt igen men jag slapp betala-Yes!, packa upp allt och komma iordning lite. Jag ska ju trots allt stanna här ett tag!

Det kanske blir en lunch i skuggan, en siesta vad vet jag...? 

Fy fucking fan för denna dag...17 dec har enligt mig inte existerat.... FRUSTRATION!!!

Den pjäs som jag har jobbay med här hela terminen skall redovisas på fredag! Skulle ju ha kickat ass att få se vad de har utvecklats till!! Men men sånt är livet! Ibland undrar man dock över sina beslut, som om det verkligen var en idé med att åka hem nu på torsdag! Vill faktiskt se deras produktion :( Aja bara bita i det överjästa äpplet och se glad ut!

Ljuset idag var att jag fick ett mycket gulligt kort av mina elever. De hade gjort ett egen designat julkort. Utanpå inget märkvärdigt men inuti: GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR stod det...å ja det stod på svenska :) Så gulliga de är och sen fick jag ju även det signat av alla stjärnor i klassen..Så kul :)

Nu ska jag packat...för skit Spainen ville inte ge mig plats på en buss imorgon så jag ska åka nu ikväll runt kl 00.30 för att hänga på flygplatsen...Kul..NOT!! Så nu ska jag packa för glatta livet :)

Jag bakade förresten lussebullar igår som blev en stor hit här i Spanien. Så imorgon ska jag bjuda alla mina elever på var sin liten bulle om de kommer och kollar på min filmvisning. Tur att man var bagare i ett tidigare liv :)

Nu skall det kollas på "How the Grinch Stole Christmas" och göra frågor...:)

I'm out of time and all I got is four minutes, four minutes...

Jag var till en början cool och lugn. Det var ju bara snö liksom men ju mer snö det kom desto mer exalterad blev också jag. Hej Sofi 4 år igen!! Min lärare som jag hade efter lunch bröt sin lektion och lät klass 4 löpa fritt i snön och göra snögubbar och liknande. Och med klassen menas även mig! Jo jag måste erkänna att jag lite nyfiken stack ut huvudet för att njuta av snön blir attackerad av snöbollar från mina elever och kriget var igång. Det där med att vara proffesionell? Tjaa det sägs ju att man alltid skall ha sitt barnasinne kvar och det har jag minsann. I ca en 10 minuter lekte jag med barnen utomhus. Himla festligt, och blöt, måste jag säga :)

Jag glömde berätta att jag var på Rockabillybar i Madrid och dansade loss till härliga låtar som får även ett kylskåp att röra på sig. Det var sjukt skön stämning på puben och alla var glada och trevliga även fast Real då hade förlorat! En annan sak var att jag var på musikal på fredagen Flashdance stod på schemat. Men det var dock inte så hypat och coolt som det till en början låter...Det kändes mer lite B och halvdant gjort. MEN musiken var fruktansvärt bra; Fame, (I've had) The time of my life, Maniac, I will survive med flera i samma kategori. Sitta still? Nej tack! Det krävdes mycket stor koncentration från min sida för att inte brista ut i spontan dans. Jag menar när till och med dansarna gör den rutin jag brukar göra...Ska man sitta still då? 

Efter showen var jag och Therese sist ut. Eftersom de gjort Dirty Dancing-låten i mittgången började jag smådansa lite på den. Smådansandet går över i mer seriös (?) dans och när jag gör en av mina vändningar mot scen ser jag att en av dansarna från musikalen är på scenen. Till råga på allt var han den enda med potentiall! Heheh awkward!! Så jag avbryter mitt egna lilla nummer, tittar lite på honom och rodnar!! Tänka sig att som dansare även få sig en show! Den bjuder jag på den bjuder jag på!! Kul var det iaf!

First there is nothing, but a slow glowing dream

that your fear seems to hide, deep inside your mind

All alone I have cried, silent tears full of pride

In this world made of steel, made of stone... 

Jag har i helgen varit i Madrid därav denna plötsliga köpnojja. Storstan är så mycket roligare att spendera pengar i än den stad jag bor i. Lite som om man åker någonstans...även om en butik finns hemma är det ändå liiiite roligare att shoppa när man utflyktar. Helgen var lugn och jag bara njöt av att vara out and about. Det var jag och Therese, för det mesta shoppa vi men vi hann med lite turistsaker också. Som att vi var på El Prado, som är ett museum och vi kolla på Slottet och lite så. Vi åt även gott och drack en del. Vi hade ju även turen att vara i Madrid när den klassiska El Clasico spelades! Det är en match mellan FC Barcelona och Real Madrid. Efter förra veckans upplevelser med att heja på fel lag i fel stad valde jag att dagen till ära officiellt heja på Real. Dock tyckte jag att FC Barca tog en välförtjänt vinst och jublade, väldigt, tyst när de tog ledningen. Men jag ska inte förneka att det skulle vart lite kul om Real hade vunnit, jag kan tänka mig jubel och parader längs med gatorna i Madrid följt av en sjudundrandes fest. Något som lite uteblev, klart ALLA invånare i Madrid hejar inte på Real så festen stod inte och föll med Reals förlust. Men det skulle vart kul att se :)

När vi gick hem denna kväll hände något mycket intressant. Detta är en helt sann historia och inte likt den som jag hittade på om larmet i butiken. Vi är på väg hem från staden och stadslivet, nattetid, och kommer till porten av vårt Hostal. där möter vi inte allt för nyktra pojkar som börjar prata med oss. Vi är inte riktigt på humör men ler lite snällt och går vidare...Dock har vi inte sett den andra vågen av pojkar som kommer efter och de likt de första börjar prata med oss. Berusade spanjorer och min spanska är inte en kombination som gör att jag förstår allt helt och fullt men det gör Therese. Men iaf utan lust att prata med dessa whiskeybomber går vi vidare till hissen och trycker dit den. När den kommer önskar vi en trevlig kväll till pojkarna och trycker på vår våning. Sakta börjar vi att åka upp men plötsligt stannar hissen eftersom killarna på något jävla vänster lyckats bryta upp dörren. Hissen stannar och dörren öppnas men inte så att nån kan komma in utan mer att vi är bara fast. Jag är inte ett jättefan av att sitta fast i en hiss tänka på att kablar och liknande släpper men jag behåller lugnet. Fara blåser snabbt över då vi trycker på vår våning igen och hissen rör på sig. Dock kommer vi inte långt förrän de ytterligare en gång stannar vår hiss. Denna gång är vi halvt uppe till en våning så den är en meter till dörren. Extradörren går upp igen och vi är fast! Killarna skriker skrattar och dunkar i väggarna. Jag behåller fortfarande mitt lugn och Therese och jag kommer överens om att om vi är tysta och inte gör något kanske de tröttnar. Det gör dom, efter kanske 5 minuter. Så då önskar de oss lycka till och sen går dem. De lämnar asså oss i hissen till vårt öde...

PANIK....vad skall vi göra...Vi försöker trycka på knappar och dylikt för att hissen skall gå igång igen...Inget hjälper!! Så efter en 10 minuter hör vi någon gå i trapporna så vi ropar på dem. Therese förklarar läget och de lyckas bryta upp dörren. Nu var det ju så att vi var på väg upp så det är dörren över oss som öppnas. Startar kanske 1,5 meter upp och är öppen. Jippie nu ska vi bara ut också. De som hjälper oss försöker att få igång hissen men de inser snart att enda sättet är att evakuera oss ur hissen. Eh va säg det igen?! De tycker alltså att vi skall ta och hoppa till hålet, hasa oss upp och sedan knalla vidare. Asså jag är varken en gymnast eller styrketränare så det finns inte riktigt i mitt ordförråd. Fan jag kan ha problem att ta mig upp ur en bassäng om kanten är för hög. Då är man ändå tyngdlös i vattnet!!! Men så ja, Therese lite starkare, lite smidigare än mig hasar sig upp, får ett bra grepp och killarna drar upp henne. Okej nu min tur...Hupp se upp för smidig-som-ett-dubbelkylskåp-med-tillhörande-dubbelfrys-allt-i-samma-anordning Sofi , här kommer jag. Ja kanske inte skall berätta om förnedringen då jag inte alls var lika smidig som Therese. MIn väg upp mot hålet och räddningen byttes ganska snabbt ut mot ner mot golvet i hissen igen. Faktum var att de fick hämta extra folk för projekt "Rädda Valen" heheh typ! Men mitt i all förnedring och skam fick jag idéen om att en stol är icke att förakta. Om jag kan stå på en stol så borde jag ju komma ut...kan jag tycka iaf! Så det letades upp en stol som knöckades ner i hissen och Sofi nu-lite-smidigare kravlade sig ut. Tadaaaa Sofi är räddad!! Ja jag säger då det! De saker man är med om...

Det var första gången jag blev räddad från en hiss...Aja jag vet inte...det där med att bli räddad är inte i min värld lika glamoröst och fyllt med rosa moln som på film. Mer skam över sin egen osmidighet!! Men jag fick en bra historia att berätta iaf :)  

Som det kanske framgår var detta något jag definitivt gjorde idag. Jag fick min teaterklass att helt tappa fokus genom att bete mig mindre proffesionellt! Men det kan verkligen vara svårt ibland. Jag har en tendens att spåra ur ibland och kanske ge vika åt känslor som jag egentligen borde kontrollera. Det blir alltid med blandade resultat, för det mesta bra dock. Nu har ett scenario målats upp som att jag betett mig som en fullkomlig idiot och kommer få sparken. Nej nej nej skulle jag vilja säga på den. Men som sagt jag fick mina hårt arbetande barn att tappa skärpan idag. 

Bakgrunden är att idag filmades deras agerande vilket gjorde att de var lite extra koncentrerade och vi lärare bestämde oss för att helt enkelt filma allt utan att blanda oss i. I en scen då konspiratörerna har mördat Caesar så är alla glada och skriker typ Frihet, Självständighet och hoppar runt av glädje. Det var i denna scen DET hände! Det brast totalt för mig!! Asså pojkarna är ju så söta, de säger sina repliker är glada men sen när de inte har något går de tillbaka till att se tokuttråkade ut. Svårt att beskriva i text men det är typ YIEEHA och sen gäsp...suck! Och det såg så fruktansvärt fantastiskt roligt ut när de utförde detta. Jag började att småskratta lite granna för mig själv och tyckte att det var himla festligt. Efter någon minut påpekar även Jessica detta och då går det inte längre. Jag försöker och jag försöker men det kommer som en bubblande kraft i mig och jag börjar skratta. Inte fnittra utan gapskratta...Jag försöker givetvis att dölja detta eftersom teatern måste gå framåt. Men ju mer jag försöker desto mer vill det ut! Jag begraver huvudet i min sjal och försöker att tänka på annat, vilket dock är försent. Detta kanske inte låter som en såndär fruktansvärt rolig händelse som skulle kunna leda till detta skratt. Men ack så fel man kan ha, lite av en man-måste-vara-där! Hur som haver jag skrattar och skrattar och skrattar. Jag försöker att inte synas men misslyckas. Det hela slutar med att jag får tårar i ögonen och kan inte stå upp rakt och givetvis har alla observanta elever upptäckt att jag skrattar något ofantligt. Till slut bryter läraren och frågar om jag kan sluta då det inte gör sig bra på film. Han är inte arg utan skrattar själv när han säger detta; så allt är lugnt. Det tar några minuter men jag lyckas lugna ner mig...Puh! Sorry, hela klassen tappa koncentrationen på grund av min enormt proffesionella beteende...Haha det är inte lätt när det är svårt!

Ibland blir det så att det helt enkelt inte går att sluta skratta..antigen till en väldigt rolig episod i livet eller om man ska redovisa om Estniska fågelskådarklubben...

Hur som helst! Klassen tyckte det var kul och läraren tyckte det var kul så ingen skada skedd. Men jag vet att jag borde betett mig lite mer vuxet och sansat. Men det var faktiskt en fantastiskt rolig scen...

För övrigt är det idag 13 år sen min kära far passerade vidare. 13 år- usch tiden går fort. Det känns fortfarande konstigt att inte ha en pappa. Men också att varje dag som går bygger på mitt liv och han får inte vara med och dela det. Jag har varit utan min pappa längre tid än jag hade honom och även om det är väldigt tufft är jag ändå glad. Min far och jag var alltid goda vänner. Alltid kanske är en överdrift men det var aldrig några större problem mellan oss. Jag älskade honom och han älskade mig! Jag var lite av en "pappas flicka" jag menar när jag var liten rakade jag till och med skägget för det gjorde ju pappa. Nej! Mina föräldrar var inte så dumma att de gav min en egen rakhyvel med sylvassa blad. Jag fick bara löddret och en plasthyvel. Ja saken är den att jag saknar min far väldigt väldigt mycket. Det finns många gånger jag önskar att jag kunde få prata med honom om saker och bara berätta om min vardag. Men nu är livet som det är och jag är glad att jag hade honom i 12 år och att vi hade bra 12 år. Han fanns som en del av mitt liv för att han ville inte för han var tvungen...

För den som inte finns hos oss, tänder vi nu ett bloss

Det är precis vad jag har gjort. Jag har tänt ett par ljus till mina av min far Thomas Karlsson! 

Dock gjorde lite andra bilder det :) 

Det första tar plats på första hotellet i Brussel. För det första är jag ganska sen eftersom mitt flyg blivit försenat och jag glömt lite hur lång tid det skulle ta att förflytta sig. Så jag dyker upp runt kl 21.00 istället för 17.00!! Ooops :) Men iaf jag får mitt rum och jag knatar upp...Tror fan att det var längst upp på hotellet och utan hiss. Stonk och frust! Men iaf upp kom jag och in kom jag. Kallt som tusan var det men jag tänkte att jag brurrar ner mig i sängen för värmen. Bad idea! Vad händer? Jo jag knäcker en av sängens brädor. De som sitter på undersidan av sängen...Shit shit shit tänker jag lyfter på madrassen och ser förödelsen. Men det var även flyttbara plankor/brädor så jag ordnar om dem lite för att fördela vikten jämt på dem. Efter detta lägger jag mig lungt och kontrollerat i sängen igen. "Det här går ju bra" tänker jag. Men säg den lycka som varar för evigt. Efter en stund då jag ska flytta lite på mig så knark- Nästa bräda som knäckt! Vid detta tillfälle kan jag inget annat än att skratta...Vad ska man göra liksom? Min lösning fick bli att ta bort båda madrasserna från sängen, lägga dem framför elementet och vrida på värmen. Så min första natt på hotell spenderade jag sovandes på golvet framför ett element! Men vart och skönt var det :)

Det andra som hände var när jag var på väg till tågstationen för att möta Dieter. Jag hade all min packning med mig eftersom jag hade checkat ut och vi var på väg till Jo. Jag hade även shoppat lite så jag hade två-tre kassar i handen. Solen lyste och allt var jätteskönt och alla belgare var med också. Men iaf solen lyste väldigt starkt och var väldigt jobbigt eftersom jag inte såg någonting så jag ville byta sida av vägen- andra sidan var skugga! Jag kollar åt båda hållen och ser att the tram kommer, vilket är spårväg, men jag tänker att jag hinner nog över innan. Inga hastigheter på ekipaget direkt! Så jag tar ett steg ut på gatan, pladaff säger det och Sofi och hennes påsar ligger utspridda över spåret. Väskan har gjort en volt och hamnat på magen istället för ryggen och mössan skymmer min syn. Det gjorde även något djävulusiskt ont i knät. För er som kommer ihåg hade jag en likande upplevelse då jag firade gammal här. Så med the tram kommandes och jag på spåret försöker jag att samla ihop alla mina saker och snabbt ta mig upp. Folk har vid denna tidpunkt samlats kring mig och frågar om jag är okej. (Eller jag gissar det eftersom jag inte riktigt förstår flamländska). Så upp på två sek, borstar av mig lite coolt, vinkar till tramföraren och knallar obemärkt vidare. Nej jag skämdes inte...Det var det enda jafg inte gjorde...

Sofi är den enda människan jag vet som kan stå stilla och ändå trilla omkull och slå sig

Det var 2,5 år sen sist jag träffade Dieter. En människa förändras mycket på 2,5 år! Så inte konstigt att det var lite skumt då jag stegade ner för att möta honom. Men det tog bara ett par öl så var det lite som vi aldrig varit isär :) Jag fick även dricka lite Gluckwin, vilket är samma som Glögg och det har de inte här i Spanien så det var ren och skär lycka!! Jul, jul, strålande jul :)

Sen bar det av på äventyr...Jag höll på att hamna i slagsmål på en klubb eftersom jag blev lite glad när Valencia gjorde mål mot Brugge- inte så populärt. Men vi lyckades alla kontrollera oss! Sen lyckades jag beställa fel i baren när jag skulle beställa till mig, Jo och Dieter. På beställningen var det tänkt 3 Duvel och 3 drinkar. Beställningen blev 3 Duvel, 3 drinkar OCH 3 vanliga öl. Det kan tilläggas att detta var kl 3 på natten, inte direkt lägga att dricka en massa mer då! Men det fick det bli och så blev det...

Dagen efter; jag var bakis men skulle ut och upptäcka med Dieter så vi åkte till Antwerpen. Asså seriöst alla som trodde det var en skidresort; räck upp en hand! Jag trodde helt seriöst att det var en skidresort och blev ganska gravt utskrattad av min kära vän för dessa disfunktionella tankar. Men vi hade trevligt där...vi gick bokstavligen huvudgatan, såg en berömd staty och sedan satte oss på en pub och drack några öl. Sen gick vi tillbaka på gatan och hem!! Hur kul var inte det? Men jag hade en grymt mysig och trevlig dag! Tågstationen i Antwerpen, bara den var ju värd att åka för...Alla som sett Harry Potter skulle försöka att hitta den hemliga gången till deras tåg...Stationen var absolut dövacker!!

Haha måste ju berätta en rolig historia också om mitt hostal/hotell jag bodde på. Det var en gammal kyrka och kloster där nunnor bott, så det var väldigt vackert. Men det var också väldigt svårt att hitta i fanskapet. Jag letade runt i ca 40 minuter innan jag hittade mitt rum på torsdagsnatten. Jag trodde att det kanske kunde bero på min fylla men när jag inte hittar spiknykter så kan jag säkert säga att det faktiskt inte var alkoholen som spelade roll. Jag som alltid är så stolt över mitt, i vanliga fall, starka lokalsinne. 

Jag lyckades även att gå vilse i Brussel när jag kom dit. Men pratandes med Mr Alex Blank på telefonen tog jag bara en liten trevlig väg för att leta mig tillbaka till utgångspunkten, det vill säga en stadskarta! Poff och bank där var mitt hostal! Jag hittade det bara genom flax...det var väl den som rann ut på torsdagsnatten. 

När jag var i Bryssel hann jag även se Manneken Pis, som var klädd i brandkläder (?) Olivier förklarade för mig att: The have a whole warderob for that little guy! Himla festligt...Såg även några andra ställen; Katedralen, Grand Palace och Little Manhattan. Ganska bra jobbat av mig tycker jag! Med tanke på att jag hade ca 1,5 h innan jag skulle ta tåget till Ghent.

Ja på tåget till Ghent hände det mest märkliga. Jag satt på min plats var ganska trött och kände mig sjuk. Varpå det kommer två killar och sätter sig brevid mig, jag uppfattar att de snackar engelska så jag plockar ur min mp3. Jag menar det var iaf ett par timmar sedan jag pratade med någon. Talet kittlade lite i mig...så när de hade problem såg jag min chans. Jag hjälpte dem och förklara hur de skulle göra vid tågbyte...jag har ju trots allt varit där förut. Vi börjar prata och de frågar om jag är belgisk. Nej svara jag, jag är svensk men jag bor i Spanien för tillfället. Här kommer chocken! De gjorde de också- De bor i Madrid- HELT RANDOM! Så vi pratar på hela resan och byter nummer i slutet så nu ska jag höra av mig till dem när jag ska till Madrid i helgen. Men jag menar jag, svensk, är i Belgien möter ett par amerikanska pojkar som också bor i Spanien. Hur liten är inte världen ibland?! :) Deras namn var för övrigt Luke och Peyton- vilket är lite festligt om man följer One Tree Hill ;)

Lördagen- Sista dagen! Jag skulle få se vattnet och havet i Oeestende och spendera natten hos Jo. Jag skulle även få se min kära kompis Dieter spela handboll. Kan väl inte påstå att jag fick se honom spela så mycket eftersom han fick ett rött kort i första matchen och var bänkvärmare i andra matchen. Men men det var skoj att se vad han höll på med iaf. Den viktiga matchen spelades oavgjort så det innebar att hans lag Brabo gick upp i ledning i serien. Så det var skoj. Jag blev även utpekad för alla att jag var den galna svenskan på läktarn. Inte att jag var huligan men Dieter hade berättat om mig dagen innan så alla var nyfikna på vem jag var. Kul! Apan i bur :) Så efter matchen fick jag öl till höger och vänster från spelare och tränare- Inte att jag tackar nej till ett sådant generöst erbjudande :)

All-in-all: Very Good Times in Belgium!! Jag gillar't! Synd nu bara att jag vet att det kommer dröja till vi ses igen...Inte alltid lätt att styra upp saker och ting när man ska vara vuxen och ansvarsfull...

* Vart i Zamora

* Undervisat i skola på Zamora

* Fått en ny "bästis"

* Druckit 9 drinkar och 15 shots för 25 euro - med Therese... inte själv!!

* Fått en bartender ;) (isch)

* Upplevt Thanksgiving-mat

* Vart på spansk fest

* Deltagit i parlekar utan att vara ett par

* Druckit shots i ätbara glas (?)

* Dansat på Salsakurs

* Vart på nya Bond-filmen

* Visat min skola för Therese

* Köpt mina skor- Äntligen!!

Som sagt det har hänt en hel del här i Valladolid/Zamora :) Jag har haft det riktigt trevligt och annorlunda helg så nu är jag riktigt riktigt trött. Jag tror det tar på kroppen att vara så aktiv som jag, men jag klagar inte. Tiden går lite snabbare när man har saker att göra. Nu har jag köpt lite ljus för att få lite julstämning här i Spanien. Man saknar de små sakerna som gör julen speciell hemma. Här finns det till exempel inte Advent, Lucia, Glögg eller Lussebullar. Lussebullar ska jag baka men ändock inte samma sak som att se dem i var och varenda konditori. Man vet inte vad man har förrän man saknar det!! Men snart så...snart kommer jag hem; I'm coming home for Christmas... 

Jag var även med om min absoluta värsta mardröm här idag...Det tjöt om mig när jag vart i butik och handlat, eller ja tittat! Kul att bli nedbrottad av tre stora vakter som skulle spöa Fadde med småtårna. Längst ner i högen låg jag och skrek av rädsla och panik. Det ena för att jag inte kunde förklara mig, det andra för mitt liv...Vakt x 3 x 130 kg = Panik!! I förhörsrummet fick jag lampan i ögonen och fastbunden i stolen så jag inte skulle fly. Sedan fick jag förklara mig vad jag gjorde i Spanien, hur länge jag vart där och vad jag tyckte om landet! Efter fysisk och psykiskt krig mellan mig och Jorge låter de till slut mig gå med löfte om att jag aldrig skulle komma tillbaka!! Javisst jag svär!! Vakterna tog kort på mig vilket snabbt kopierades upp och medan jag lämnade butiken delades bladen ut till all personal. Walk of Shame men utan det roliga förspelet...Nu är jag portad från den lilla grönskasaffären på hörnet...Tänka sig så det kan gå!! 

Givetvis var det inte så denna historia gick till...Men har man tråkigt skapar man sig saker att göra ;) Jag fick enbart snällt visa upp min väska och efter lite konversation på "min" spanska...Kom vi fram till att plånboken var boven och den avmagnetiserades och sen kunde jag snällt promenera vidare..Ingen dramtik what so ever!!

Dagens låt: Julen är här: Tommy Körberg och Sissel Kyrkkjebo...Behöver jag ens motivera??!!

För dom som inte finns hos oss 

tänder vi nu ett bloss

Brinner en låga klar....