Äventyr på G

Om jag skulle summera alla jobb jag sökt det senaste året skulle det lätt bli runt 20-30 stycken. En del riktigt seriösa, andra lite mer på chansning, vissa spontans och en liten del för skojs skull. Av dess jobb har jag lyckats få ett, kommit vidare i 6-7 stycken, inget svar från mer än hälften och negativt från resten. Känns som man börjar ge upp lite! Jag läste häromdagen att arbetsgivare tenderar att anställa snygg personal eftersom det tilltalar den grupp som möter dem på arbetsplatsen. Tydligen så skulle Sverige vara ganska ledande inom det området också, heja Sverige ytterligare en sak att vara extremt stolt över att toppa. Men det fick mig att fundera, kanske är det så att jag inte ser tillräckligt bra ut för att få ett jobb? Jag vet att jag inte är en skönhet eller så...men ett jobb borde jag väl kunna skrapa ihop. Men som statistiken ovan visar så haglar inte jobbet direkt. Samtidigt blir jag förbannad för det jobb jag siktar efter är inte som någon ultratunn, supersnygg supermodell att jobba som anisktet utåt för en känd mode-mongul. Nej mitt mål är att bli lärare att hjälpa elever att inse sitt värde i samhället och bidra till ökad kunskap om saker och ting. Men hur skall jag lära dem att utseende är oviktigt och att det är insidan som skall vara vacker och alla har sitt värde på jorden, om jag själv är för ful för att få ett jobb? Vart är vårt samhälle på väg? Idealen är sannerligen vridna åt helskotta...